Utkast: Förut kunde ...

Förut kunde man åka på sommarläger,paddla kajak och vara ute och flamsa på nätterna. Vi åkte buss längs riksväg 45 och var på väg till nån avfolkningsbygd där det tydligen fanns en bygdegård och en camping som hade uppförts på initiativ av ett driftigt kommunalråd under 80-talets början. Dess solblekta vattenrutchbana och luggslitna minigolfland stod dock numera som en smärtsam påminnelse om hur norrmännen hellre åkte till Pite havsbad  eller Sunny beach, men får oss var det som en liten stad, ett sommarsyndens näste där allt kunde hända. Vi var fyra i våran stuga. Jag och en god vän, en skum snubbe från tornedalen som började med att såga av alla fyra ben på matbordet, och en liten kille som hade en Gameboy med färgskärm -han var vi både  imponerade av  och lite rädd för. Hans farsa skulle tydligen vara hemlig agent, men det framkom långt senare att han var handläggare på kommunen och hade  hand om sophämtning och snöröjning ute i byarna.

Vi hade roligt med våra nyfunna vänner. Det låg liksom aldrig för oss att rida runt i cirklar på en livstrött shetlandsponny eller gå tipspromenad som de andra ungdomarna hade på planeringen, Vi utforskade den svenska sommaren på ett mera handgripligt sätt. En natt lockade vi in ett  stort lortigt får i servicebyggnaden så panik utbröt bland flickorna som satt och spelade "finns i sjön" . Efter den i våra ögon oskyldiga händelsen vidtogs det åtgärder. Vi skulle följa med en gubbe ut i skogen under två dagar och lära oss veta hut. Vi bodde i en tältkåta och fick lära oss allt om bark och rötter och vad man kunde äta och vad man skulle ge fan i. På kvällen den andra dagen när vi satt och blickade ut över sjön och hörde hur storlommens vemodiga lockrop ekade någonstans långt borta blev gubben djup och sentimental och började berättade om sitt liv och sina tillkortakommanden. Sen sa han att vi var fina ungdomar som inte alls behövde spela allan och leva jävulen för att komma någonvart i livet. Det var som att vi  fyra fann ett inre lugn efter detta och den sista dan hade vi bara ett fel på tipspromenaden. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0