erralaah

Kom att tänka på en Fisketur för bra många år sedan. ..

Somrarna i början av 90-talet  fiskades det en hel del och jag och barndomsvännerna åkte runt med mopederna längs stigar och stråk för att hitta oexploaterade vatten. På hemvägen brukade vi stanna till hos en gubbe och visa upp kvällens surgäddor och aborrar, och prata om livet i allmänhet     -och fiske i synnerhet.
 
Denna man sades "stå med ena benet utanför samhället" men var en harmlös själ och ett ganska exotiskt inslag i den i den annars så homogena villaidyllen. En kväll berättade han om en orörd tjärn en halvtimmes bilresa och sju kilometers vandring från samhället, och eftersom vi var lagom less på zundapparnas loppor på stiften och träsmak i arslet ,tyckte vi det skulle vara roligt med en riktig fiskeresa. Påföljande kväll packade vi in proviant, spön och ett glatt humör i gubbens volvo 245, och det var tre förväntansfulla grabbar och en egensinnig man som åkte längs grusvägen med kvällsolen i ryggen. Vandringen visade sig vara mindre strapatsrik än förväntat, och snart satt vi vid en vacker tjärn vars spegelblanka yta endast bröts av spridda vakringar och en lätt krusning från kvällsbrisen .

Gubben tog tag i saker och ting, tände en rejäl brasa och monterade ihop sitt spö, kastade ut med en kraftfull sving och lyckades ordna ett riktigt ärketjorv på linan . Efter att ha förbannat rullens konstruktion satte han sig och började systematiskt reda i härvan. Vi grabbar gjorde oss klara och snart hade fiskedjävulen tagit oss och vi spreds ut längs sjökanten och fiskade under tystnad.

Ibland tittade jag upp mot motsatta sidan av sjön där gubben satt med sitt trasselprojekt  och tänkte att de tog en jävla tid att bringa ordning i härvan. Sen började han sjunga. Högt och tydligt, en gammal Harry Brandelius-dänga, och även om det var ett oväntat inslag så tänkte vi att han säkert var hänförd av den vackra julikvällen, och hans spruckna stämma gav en speciell inramning till naturen, fisket och livet. När vi efter ett par timmar kom tillbaka till lägerplatsen vacklade han omkring bland trädstammarna, och försökte intensivt få till ett kaffekok på den eld som under våran frånvaro antagit enorma proportioner. Trasslet var utrett, men det högg tydligen dåligt. Snart låg han i fosterställning och snarkade bland ryggsäckarna och vi fiskade hela natten. På morgonkvisten började tre unga grabbar och en slagen hjälte vandra mot bilvägen, -sedan åkte vi hem under tystnad. Vi hade varit på fiskeresa.