torsdagsfisket

idag blev det Paukibäcken som valdes för kvällsfisket. Först blev det en surgädda och sedan två harrar, men den ena var så liten å gullig så den fick simma tillbaka. Den andra fullgjorde sin plikt i näringskedjan när vi enrisrökte den över öppen eld. Vi kom på att man ska salta så man nästan skäms, saltsträngen ska vara tjock som ett lillfinger ungefär. Det är balsam för själen att få stå vid porlande vatten och filosofera och bara leva i nuet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0