erralaah

Aj faaan...jag har blåslagen efter hockeypremiären i måndags och ryggen är stel. Jag brukar få för mig ibland att jag är jävligt bra på att åka skridskor,skjuta slagskott och liknande ismanövrar när det är lite "off season", men jag blir brutalt nedtagen på jorden då jag öppnar båsdörren och isen är fan så mycket halare än man hade tänkt sig. På uteisarna bidrar ju vädrets makter till lite knottror och ojämnheter som på ett förlåtande sätt drar ner farten och skänker stabilitet...De artificiella isarna gör en brutalt påmind om sin egen dödlighet och att ens frånvaro  från rinkarna inte gått obemärkt förbi. När jag upptäcker att jag varken kan skjuta eller åka skridskor brukar jag ibland åka runt med drömsk blick å liksom svikta på klubban och se ut som att jag tänker  hockey fast jag i själva verket endast tänker på mina platta fötter. Imorrn är vi påèt igen..