erralaah -

sommarlov.

jaha det blir rocknrollledighet i sommar, 10 veckors semester med tid för eftertanke och reflektion över livet och därtill hörande företeelser. Facket har suttit på en konferensanläggning utanför Orsa och förhandlat om våra löner, spelat paintball och haft partykaraoke och just när lkabs representant stod och körde "islands in the stream" tillsammans med fackpamparna kom dom i så djupt samförstånd att if metall skänkte bort 20% av arbetarnas löner och företaget belönade dem rikligt med LKAB-kepsar och pennor.När dom vaknade på söndagen var ju papprena redan underskrivna och när metallmännen satt där i eftertänksamhets kränka blekhet tänkte dom ändå lite till mans- Skitsamma de e ju fofaan konferans. jaja de skall ju i allafall bli skönt att resa runt lite och fiska lite grann. Sommarlovet 2009.

2009-04-12 @ 00:41:12 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

kiet`l viet na davvyia.

Händer väl inte destå mer i dagsläget. Har i allafall kommit på att det där svichande ljudet man hör när man jobbar och går och längtar till ledigveckan är livet som sveper förbi medan man väntar på bättre tider och att få klä av sig till långkalsonger och gå runt i en stuga och fundera. Man borde inte få leva och jobba samtidigt. Ungefär som när man var liten och inte fick äta och läsa Kalle samtidigt, för då blev det bara skit av alltihop och mjölken låg på bordet, maten på golvet och Kalle i hängmattan. Nä, när man stämplar in på måndag ska det riktiga livet vara konserverat och pausat där man befann sig på söndagkväll...liksom för att klippa bort tomrutorna i filmen om ens liv. I morgon åker vi till fjälls- till väg och laglöst land där man kan andas igen.

2009-03-27 @ 00:19:59 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

utflykt

oj vad man känner sig spöad. Igår samlades vi på OK i malmberget, tankade upp skotrarna inför något som var tänkt att bli en utflykt under enklare former med eld, skogskaffe, korv och bullar. Och det började lovande, vi åkte iväg och slog oss ner vid en klippa där vi eldade och samtalade om stort och smått. Men som vanligt när man har det lite för bekvämt måste man genomföra någon vansinnesåtgärd som gör att man återigen får känna satans närvaro på jorden. Därför beslutade vi oss- helt emot gängse rutiner och bättre vetande att köra en liten avstickare genom skogen för att ansluta till en förmodad skoterled rakt diagonalt nedanför där vi dundrade in bland träden. efter två timmar med skotrarna mestadels stående tomskovlandes i lingonriset kändes som att man började kunna det där men leden lyste med sin frånvaro. Inlandsisen hade dessutom varit hygglig och stökat ner naturen med ena fantastiska stenfält som vi med lätt ångest skrapade oss fram genom. När vi tillsist kom ner på ett skoterspår som snirklade sig bland träden var det med dämpad entusiasm- vid det laget kändes det som att spåret troligen slutade vid en nedgrävd skoter med ett skelett sittandes på sadeln. Men han som kört där visste sin sak och snart var vi ute på en skogsväg...4,5 mil på 8 timmar. Inte illa.

2009-03-16 @ 00:45:22 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

reflektion

Det är mycket nu. Man läser morgontidningen och inser vilken uppförsbacke landet befinner sig i och undrar om man borde skämmas för att man mår alldelens förträffligt. Det behövs inga konfettiregn eller ljusshower för att man skall känna att att man fått till det. Bara man har frid i sinnet och fast och fin avföring så brukar resten lösa sig. Livet går sin gilla gång i den lilla världen och när finansmannen sitter med pipan i munnen och undrar vad som gick snett sitter vi och sotar falukorv ute i fjällvärlden-ganska nöjda med att bara finnas till.

2009-03-14 @ 00:40:15 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

helg

jahaja det blåser en lätt medvind igen. Inte så stark att draken lyfter men tillräcklig för att båten skall driva iväg ut på havet medan du skruvar i din sura Evinrude och inser att årorna ligger kvar på bryggan. Men ändå. Ett steg i fel riktning är ju iallafall en indikation på förändring och man måste få rulla baklänges några meter innan man möter med kopplingen och skickar ekipaget framåt iframtiden. imorrn är det fredag och då går man gnolandes till omklädningsrummet, spolar av sig träcket och vandrar ut genom grinden-pånyttfödd.

2009-03-12 @ 23:29:49 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

livet

Ibland ser man någon djuping med kläderna bakochfram och upp-å-ner som stryker omkring på jobbet och stirrar ner i soptunnor och letar efter grejor. Då tänker man att det där kan vara jag om 30 år. För det går nog ganska fort ändå, man tror att man har mellanlandat på väg mot dem stora världen, men så inser man att alla orangea kuvert man har kastat oöppnade har blivit högst aktuella, och när du har fått ett sportigt högkostnadskort på apoteket och står i kö för att kvittera ut dina nitromex- då går det plötsligt upp för dig att du inte är så jävla punkig längre. Men fram till dess skall vi pissa stående och nästan försova oss till eftermiddagsskiften.

2009-02-28 @ 23:08:54 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

room service.

Vi hade just insett att sfären runt barndomshemmet inte hade mer att erbjuda och likt löptikar smög vi oss närmare och närmare gårdsgränserna för att en dag ge oss av längs vägen. De var ungefär som i stephen King-filmen "stand by me" där ett gäng grabbar ger sig av efter järnvägen för att leta efter en snubbe som visar sig vara överkörd av tåget. Nu letade vi ju i och för sig inte efter någon döing utan snarare brädor, järnrör och byggfrigolit, men vi var ett riktigt gäng och det var saker i görningen. En viktig sak när man är ett gäng är att inga gubbar ska få jävlas med en. Speciellt inte sådana som skottar snö och staplar ved i perfekt symmetri och gudomliga proportioner. Med ungdomlig entusiasm började vi montera upp plankor och annat bråte i ett skogsparti i samhället, hela tiden iaktagna av den äldre mannen på andra sidan gatan. Han hade synpunkter på det mesta och stegade dagligen längs sina tomtgränser likt en israelisk gränspolis för att kontrollera att vi inte inkräktade på hans påstådda landområden.

Men på varje gringubbe går det enligt statistiska centralbyrån en minst lika snäll tant och när vi började få slut på både det knyckta och fådda byggmaterielet började vi snegla på virkeshögen som låg pedantiskt uppstaplad utanför gubbens gård. Nu behövde vi bygga ut och snart stod vi med mössorna i handen och ringde på dörrklockan på andra sidan vägen för att höra om han trots allt inte kunde avvara några brädor. Det var bara tanten som var hemma, men hon kunde för sitt liv inte tro att hennes man skulle motsätta sig detta, och gav oss sin välsignelse att börja rota bland plankorna. Det var prima furuvirke, sånt där som luktar lite hemtrevligt och lantligt när man sågar i det. Visserligen var det hack, spår och andra ursågningar, men vi kapade och spikade -hellre än bra -tills vi hade byggt en övervåning där man kunde sitta och blicka ut över nejderna. När gubben kom hem och insåg att det var hans nyinköpta friggeboda-byggsats som vi så omsorgsfullt hade sågat itu och spikat upp i trädtopparna såg han mycket trött ut. Han dog senare, men jag tror det var hjärtrelaterat.

2009-02-26 @ 01:10:07 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

torsdag

Jag fick en tjock bok av jehovas vittnen igår. Dom har insett att jag är en gudfruktig människa och vakttornet är bra mycket bättre dasslektyr än telefonkatalogen. Nu sitter jag och läser om ett levnadssätt som behagar gud och äter en kvällsmacka. Jag hade stora planer för eftermiddagen men somnade bort från allt och när jag vaknade undrade jag var fan jag befann mig och varför. Nu vet jag var jag är, men "varför"- frågan är ännu obesvarad. Nu hade det behövts lite äventyr, man måste ju släppa sargen och fälla upp stödhjulen om det skall bli något av det här.

2009-02-19 @ 23:21:39 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

upptagen

Har inte haft tid att skriva något på ett tag. Jag har helt enkelt varit jävligt upptagen. igår vaknade jag 04.10 och började koka köttsoppa. Med märgben. Åt en rejäl portion varpå jag satte mig på toaletten och sprättade upp några tråkiga fönsterkuvert, vilka som väntat innebar merkostnader och inga inbjudningar till de finare rummen.när jag som bäst hasade runt i lägenheten och letade efter olika grejer ringde Kofi Annan och började mala på om någonting tråkigt i Darfur och jag blev lite illa till mods. Lyssnade med ett halvt öra alltmedan jag hällde kaustiksoda och vatten i snuskspringan mellan spisen och köksbänken så de fräste, sen la jag på i örat på honom. Får reda i det sedan, jag orkar fan inte nu.

2009-02-16 @ 21:18:18 Permalink Allmänt Kommentarer (9) Trackbacks ()

förmiddagsvecka.

Svårmodet ligger tungt över malmfälten och det känns som en golgata-vandring att gå ut till bilen på morgonen och släpa sig till arbetet. Kylan vill inte gå ur kroppen och jag har suttit i maskinen och känt mig bräcklig och skör, med existensiella tankegångar och en känsla av vanmakt. Men ibland kommer det uppstigningar när man känner sig omotiverat glad, man tar motgångar med jämnmod och går gnolandes genom svårigheterna. Då tror jag att jag ska dö. Eller att jag blivit drogad. För bättre tider kommer oftast smygande bakifrån -plötslig glädje kommer på kemisk väg.

2009-01-07 @ 22:11:18 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

juletider

Julefriden börjar infinna sig. Dags att knycka en gran, köra vinglöggen i sodastreamern och hänga korv i husknutarna för att blidka satan. Förr Kunde man åka ut till kuikeojärvi och dricka sprit som smakade både PVC och kryddnejlika för att sedan lyssna till de äldre herrarnas julspel med det aldrig så klassiska jesus-temat. En oproportionerlig och hårig jesusgestalt låg i vedlåren och ojjade sig medan gubbarna gav liv åt den bibliska historien med stor pondus och akuratess. Mor hade redan börjat skära upp steken, så dom rationaliserade bort alla tråkiga kapitel där det inte hände destå mer, gav en hjälpande hand åt jesus i låren, dammade av honom och satte honom på hedersplats vid bordets kortsida som det anstod en messiah av det norrländska inlandet. Sedan åt man och pratade om glädjebudskapet och konsten att vara människa. Det var långt före disney channel.

2008-12-23 @ 12:11:25 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

siamester.

Tillbaka i gamla gängor igen. VI for som sagt till thailand en sväng och kom fram till att 1.) I thailand finns det inga soptunnor, 2.) thailändare kör alla motorredskap med nån slags "full throttle or nothin" filosofi, oavsett om det gäller bilar, jordfräsar, elverk eller flygplan . 3.) Man småmyser lite varje gång man lyckas lura en thailändare att säga ord som innehåller många "r". Först åkte vi till Phuket och satt i solstolar och lekte att vi vägde 250 kg och inte orkade hämta öl själv. Sen for vi till PhiPhiöarna och hyrde båt +chafför och åkte runt bland klipporna å stönade och tjoade om hur vackert det var och kul och snorkla bland fiskarna med för den delen.

Sen for vi tll Ao nang och mötte upp med gälkaboysen, tog en elefantöl och tappade bort en man under tre dagar i Raileys Rökhyddor. VI hittade han dock i Koh samui senare, dit vi for när cheriffen i ao nang hade satt upp bilder på oss i staden och undantagstillstånd rådde. På samui tog vi de lugnt, iaktog folklivet, tog en elefant och en massage, smörjde in oss i kokosolja och vände sida.

2008-12-16 @ 16:15:05 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

semester

jahaja, de e island time med det mesta just nu, jag har fatt utlopp for mitt apintresse och blivit biten i handen av en gibbonapa sa ja ar nojd. Igar var vi a flummade runt med kajaker och gjorde lite deep water solo-klattring i raileybeach. Det var otroligt grymt. Nasta gang jag aker hit ska jag inte ha med mig nagonting, for det finns en gigantisk piratfabrik som bara star och puttrar och fraser ut livsnodvandigheter at oss vasterlanningar, och alla bar samma turistuniform, dvs billabongshorts changlinnen. nu ska jag ga och fota lite mer apor.

2008-12-06 @ 06:26:51 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

10 däys 2go

Snart jävlar låser vi in vinterjackorna, skorna och förståndet i effektförvaringen på arlanda och drar till Asien. *r verkligen sugen att kolla om det har hänt någonting i världen sedan sist. Förr gav man fan i boende och bokningar när man drog iväg, nu vill man gärna sova under hyffsat civiliserade förhållanden. En gång när vi skulle åka till Storbrittanien bodde vi på trottoaren undanför skavsta flygplats. Stadens ungar drömmer att någongång få sova under bar himmel, tända en eld, berätta historier och höra cikadornas kör i omgivande buskar och snår. Och så var det ungeär, förutom att det småregnade och att man vaknade i grisottan av DHL-lastbilarna som dundrade förbi framför ens sömndruckna tryne. Men det var inte värre än att man borstade av sig och vandrade vidare med solsken i blick. I thailand har jag för avsikt att ta dagen som den kommer, sprätta lite med tårna-låta udda vara jämt, nåd gå före rätt och lämna sanningen i osotad spis. Nu däremot ska jag sova nån timme inför en sista dags förpliktelser

2008-11-16 @ 00:16:29 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

tillbaka på banan

Livet har återvänt, ryggen känns hyffsad, jag har jobbat idag och funderar på att göra det imorgon med. Eller så börjar man röka under fläkten, klä sig konstigt och skylla allt på invandringen. För ett par år sedan jobbade jag lite åt en gubbe som såg det som sin livsuppgift att väva ihop sjukskrivningar, semestrar, fridagar med mera, till årslånga mojsimojs-perioder där han kunde satsa på sig själv och ägna sig åt stora tankar. I bland när jag stod och tankade röjsågen såg jag han komma haltande längs vägen för att leverera ännu en monolog om hur man skördade de saftigaste frukterna från det svenska socialförsäkringssystemet. Först vara jag lite imponerad över hans Carpe Diem inspirerade fuckoff attityd, men sen såg jag att livet som livsnjutare inte bara var en solstol, rosèvin å bob marley. Ibland är det inte så tokigt att vara en lurad löneslav. man slipper sitta ensam iallafall.

2008-11-06 @ 22:45:34 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

slaktavfall.

faan. jag har nån otrolig låsning i rygg och nacke, gjorde ett försök att gå på jobbet men skrek som en gris så fort vi kom ut på lite gropigare vägar. Vilket helvete. Drog till sjukgymnasten och blev justerad men sen var ja tvungen att gå hem. Nyss har jag, likt quasimodo på nattligt uppdrag haltat iväg till apoteket och handlat värkmeducin. Dom grillade mig med massa frågor där jag stod som ett vinkeljärn med plågad uppsyn, men när jag hade övertygat dom att jag inte ammade någon, fick ja min gegga. Hoppas det funkar. Kan varken sitta, ligga eller stå

2008-11-03 @ 15:58:49 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

nu ere nära

Fan. Igår åt jag en apelsin som jag hittade på marken i gruvan. Undrar om jag kommer att bli sjuk? man håller ju helt på att tappa konceptet, ibland känns det som att evolutionen går baklänges. Idag försov jag mig och fick bara en grov skiva barkbröd och ett glasvatten till frukost och till middag åt jag en karrekotlett som hade gått ut i april, men den märkningen hoppas jag vid gudarna endast gäller i upptinat läge. Visst fan äre skönt att gå upp på morgonen, men dessa förmiddagsskift är ju fan inte för intelligenta och flercelliga organismer. Svårmodet ligger över mig som en blöt filt, men imorrn är det fredag och då tar vi på oss våra lustiga hattar, knäpper upp en extra knapp i skjortan och får nått lurigt i blicken,

2008-10-30 @ 22:07:57 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

morgonen den bästa är.

Livet. 0450 står man i köket med små små kinesögon och illa fungerande finmotorik och försöker pilla i sig en leverpastejmacka och ändå inte glömma bort att andas. Drar armarna längs golvet likt en grottman och tar på mig de kläder som jag råkar få i händerna (något man alltid får skämmas för när man går mot parkeringen efter jobbet och liknar ett vandrande lapptäcke). När jag kommer ut på parkeringen 0507 har motorvärmaren inte startat och bilrutorna ser ut som insynsskyddade toalettfönster. Toyotan hostar plikttroget igång och jag tar min blodgivarskrapa och attackerar rutorna, lite extra tyngd bakom skrapen och verktyget faller isär ungefär som om den vore doppad i flytande kväve. Då vill man inte vara med längre...

2008-10-27 @ 23:33:32 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

söndagsfunderingar.

En gång jobbade jag ihop med en trevlig gubbe. Vi röjde sly och fällde fula träd som höll på att ramla över bilar och klätterställningar. Min vän avskydde verkligen att arbeta, Han hade spenderat hela 90-talet med att fuska till sig en förtidspension för sin onda rygg, papprena var redan påskrivna när han gjorde misstaget att träffa försäkringskassans tillsyningsman på ett kampsportsläger. Nu turistade han i tillvaron och hankade sig fram genom jobbgarantier och plusjobb. Ibland tog vi mysdagar och satt i lekparken på varsin fjäderupphängd gunghäst och pratade om sånt som kunde ses som minsta gemensamma nämnare mellan en högstadieelev och en medelålders livsnjutare. Han höll också brandtal om världen och människorna,noshörningen Nelson och Räntorna. Då var livet enkelt och vi gick gnolandes längs gångstigarna inte helt olikt Rasmus och paradis-oskar. Nu äre tuffare tider.

2008-10-27 @ 00:56:10 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

räfv

Det satt en räv och kollade på mig på parkeringsplatsen när jag gick till bilen tidigare i kväll. Nu när jag kom hem så satt den fortfarande kvar och tittade på mig när jag öppnade bildörren! Det kändes som att den hade något att säga, och om den är kvar imorgon ska jag bjuda den på kött å surra lite. Undrar om man ska ta in den i lägenheten sen? förklara för folk med en dåres envishet att det är en finnspets...den kanske skäller tjäder?

2008-10-25 @ 01:39:13 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Tidigare inlägg Nyare inlägg